Av Miljörealisten
Göran Värmby, sedan lång tid tillbaka känd i miljösverige, har fått en debattartikel publicerad i GP där han uppmanar till realism i klimatfrågan. Detta är högst anmärkningsvärt då debattartikeln avslöjar flera av de felaktigheter som IPCCs prognoser bygger på. Länk till artikeln.
De svenska dagstidningarna, inklusive rikstidningarna, har under lång tid bedrivit en medveten propaganda i klimatfrågan. Det är de mänskliga utsläppen som är skälet till klimatförändringar, helt i enlighet med IPCCs modeller. Denna bild är så cementerad så att andra uppfattningar om vad som styr klimatet är inte välkomna.
Verkligheten är mycket mer komplicerad än IPCCs modeller. Utan att vara expert, men väl insatt i klimatteori, så är det en allmän uppfattning att molnbildningen har avgörande betydelse för klimatet. Den fysikaliska bakgrunden är att vattenånga är den helt dominerande växthusgasen. Vad som sedan styr molnbildningen, på olika höjder, är inte helt klarlagt även om det finns teorier som stämmer väl överens med faktiska observationer. Helt klart är att solen spelar en avgörande roll förklimatet, inte bara det synliga ljuset utan även magnetfältet kring solen styr effekten av solvinden. Jag rekommenderar att söka Information från Henrik Svensmark som forskar i ämnet.
Varför publicerar GP en sådan kontroversiell debattartikel? Svaret kanske finns i att många vetenskapliga ”sanningar” har med tiden visat sig vara felaktiga. För att ta några exempel, plattektonik, d v s kontinenternas rörelser från en tidigare gemensam landmassa blev accepterad under 1960-1970 talet. Tanken att alla kontinenter tidigare hade samma ursprung var orimlig. Einstein räknade fram olika effekter på kvantnivå. Men han förkastade spöklik växelverkan. Först på 2000-talet har man experimentellt visat att den faktisk finns.
På samma sätt kanske GP inte känner sig säker på att verkligheten är så enkel som den beskrivs av ICPP. Rosling har ju gett media kritik för att inte förstå världen utan bara förmedla en fragmenterad bild. Detta kan i sanning sägas gälla för klimatfrågan, där medias information präglas av de officiella institutionernas uppfattningar.
Den lokaltidning som jag tidigare har läst Västerbottens-Kuriren har inte kuraget att ta in debattartiklar som går emot IPCCs uppfattning. Vid dialog med chefredaktören blev svaret ”vi tror på vetenskapen”. Men kan det bli något annat från någon som inte har förstått hur vetenskapsteori fungerar? VK betecknar sig som en liberal oberoende tidning, med lokalt ägande. Den skulle därför kunna vara ett språkrör för olika uppfattningar och åsikter. Men det är inte så. Man marknadsför tidningsutgivarnas budskap att man hör båda sidor. Men det är ju inte sant. En konsekvens av den inställning och den allmänt urvattnade journalistiken, är att jag har sagt upp tidningen!
Det centrala budskapet i GP:s debattartikel är Det märkliga är att inte media grävt mer i detta och ställt frågor till IPCC.!
Debattartikeln i GP rörde upp mycket känslor. Det blev inte mindre än 256 kommentarer. Klimatfrågan är vattendelare när det gäller förtroende för vetenskapen. Det är inte märkligt med tanke på att vetenskapen inom andra områden, t ex kost och läkemedel, har starka kommersiella kopplingar.
Men varför granskar inte media IPCC? Det kan ha sin förklaring i att journalister, som grupp, till största delen har sin politiska hemvist i vänsterpartiet eller miljöpartiet. Det finns en symbios mellan journalister, tjänstemän och politiker. De som skriver om miljöfrågor i tidningar har ofta kopplingar till offentliga tjänster och en agenda att driva frågor som de upplever som viktiga. De kommer därför att uppmärksamma åtgärder som har med ”klimatpolitik” att göra. Ett cykelgarage kan bli en förstasidesnyhet! Det skänker trygghet åt de politiker som har beviljat anslag till dessa och ger en klapp på axeln till de tjänstemän som har utarbetat förslaget.
Den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen hos journalister är vanligen ringa. De stora tidningarna har dock ekonomiska resurser att anställa vetenskapsjournalister som har den fackkunskap som krävs för att ställa relevanta frågor och ifrågasätta påståenden. De tidningar som anammar IPCCs idéer och budskap kan räkna med fler artiklar från politiker som ansluter sig till FN och dess organ.
Våra ledande politiker har med facit i hand fått lukrativa jobb utomlands, se bara på Reinfeldt och Margot Wallström. Det lönar sig att hålla sig väl med den ekonomiska makten. Arbetet med klimatförändringen har blivit en födkrok för en del grupper som lever på budskapet att mänskligheten måste anpassa sig till ett varmare klimat med dess konsekvenser, något som inte har stöd i vetenskapen. För de som får ta del av statliga miljarderna är det en skänk från ovan.
Den tredje statsmakten gör inte längre sitt jobb!
En saklig debatt gagnar alla parter, även om det brukar bli en hel del smutskastning av olika forskare och forskargrupper. Det är därför viktigt att du själv, utifrån din egen kunskap, skapar dig en uppfattning om vad som kan vara klimatets drivkrafter. Lita inte på något annat än din egen kunskap. Den räcker långt!